Josephine

Ja hurrnini.. Varför blir det alltid såhär? Man påbörjar något man inte kan fullfölja eller avsluta.. Kan vara allt från att bygga en fågelholk till att just som detta fall, driva en blogg. Jag vill skriva, jag vill kladda ner mina känslor, jag vill att folk ska få veta vad jag sysslar med och hur jag mår.. Men det går bara inte. Ni får nöja er med ett inlägg lite då och då, ungefär en gång i halvåret. typ.

Happ, nurå? Tänkte skriva värsta känslosamma inlägget, men ångrade mig. Glömde bort hur jag skulle börja och formulera alltihop.
Kan säga så mycket som att det varit otroligt mycket på gång i mitt huvud på sistone. Mycket tankar och känslor, både positiva och mindre positiva.. dock mest det sistnämnda.
Jag vet vad jag behöver, jag håller på att fixa det. Tar en sak i taget.
Steg 1: fixat tid hos en kurator som ska hjälpa mig att resa på mig igen, för just nu ligger jag halvt ner.

Hoppas att ni accepterar att jag inte vill ha en massa frågor runt allt detta, det är inget särskilt som har hänt just nu, bara massa som ligger kvar och ältar.
Skriver bara här just för att skriva av mig. Vet att det finns människor som vill hjälpa och stötta, och hur mycket man än vill ta emot hjälpen så går det inte. Lite så är det nu.